Kvadratvikt (g/m2) betyder tygets vikt per kvadratmeter tyg. Ju högre detta tal är desto tjockare är tyget. Kvadratvikten påverkar väsentligt känslan av produkten, men har inget att göra med tygets slitstyrka.
Slitstyrkan mäter hur hållbart tyget är. Enligt den europeiska standarden anger man textiliernas slitstyrka med Martindale-metoden. För tyger med lugg kan även Stolle-testen används och i USA använder man sig av Wyzeenbeck-metoden.
Slitstyrkan beror på både fibermaterialet och på bindningen. Med testerna kan man jämföra olika material sinsemellan, men det ger inget svar på hur länge produkten kommer att hålla. Vid användningen utsätts tyget oftast för ett mycket annorlunda slitage än vad man kan simulera i ett laboratorium. Att använda slitstyrkans testresultat som en absolut mätare på tygernas hållbarhet skall man alltså förhålla sig varsamt till. Dubbelt så höga värden på Martindale-testet betyder inte att tygets användningsålder fördubblas.
Martindale-metoden är avsedd för att mäta slitstyrkan på vävda och stickade tyger utan lugg. Tyget som testas spänns fast i ett runt underlag som gnuggas mot ett ulltyg med roterande rörelser. Resultatet på slitstyrkan anges i det varvantal som uppnåtts efter det att två trådar i det testade tyget gått av. Trots att Martindale-metoden egentligen inte är menad för att testa tyger med lugg (sammet, flocktyger och tyger som t.ex. Alcantara), har Martindale-testmetoden blivit en allt vanligare definitionsfaktor för slitstyrkan på tyget. Att två trådar går av då man testar dessa tyger berättar inte nödvändigtvis slitagets omfattning. I dessa fall skall man uppge det Martindale varvantal då synliga förändringar uppstår i tyget eller då tyget slits sönder (Martindale end point).
I praktiken kan man dela in möbeltygernas krav på slitstyrka i tre klasser:
grundkrav = minst 15 000 varv
höga krav = minst 25 000 varv
mycket höga krav = minst 50 000 varv
Flamskydd definierar brandklassningsstandarden för stoppade möbler och hängande textilier/gardiner. Nedan listar vi några av de vanligaste och viktigaste internationella standarderna som vi använder.
För hushållsbruk – cigarettest
EN 1021 Part 1 = Europeisk standard för hushållsbruk
BS 5852 Source 0 = Brittisk standard för hushållsbruk
För offentlig miljö – cigarett- och liten låga test
STOPPMÖBLER
EN 1021 Part 1 & 2 = Europeisk flamskyddsstandard för offentlig miljö
BS 5852 Source 0 & 1 = Brittisk flamskyddsstandard för offentlig miljö
BS 5852 Source 5 = Brittisk flamskyddsstandard för offentlig miljö, Crib 5
IMO FTPC Part 8 = Flamskyddsstandard för fartyg
IMO MED = Flamskyddsstandard för fartyg
FAR 25-853 = Flamskyddsstandard för flygplan
GARDINER
EN 13773 = Europeisk flamskyddsstandard för offentlig miljö
BS 5867 Part 2 B och C = Brittisk flamskyddsstandard för offentlig miljö
IMO FTPC Part 7 = Flamskyddsstandard för fartyg
DIN 4102-B1 = Tysk flamskyddsstandard för offentlig miljö
Pilling, d.v.s noppbildning
Vid användning ansamlas fibrer på tygets yta, som när de gnids mot varandra kan bilda noppor på tygets yta. Detta är karakteristiskt för tyger som består av en sammansättning av naturfibrer eller har en lösare bindning. Noppor kan också orsakas av att andra textilier, som till exempel fibrer från kläder, fastnar på tygets yta.
Att ta bort noppor är en del av möbelns normala skötsel, men noppbildning kan även förhindras genom att vårda möbeln. Dammsug tygets yta med ett textilmunstycke, utan att gnugga. Detta tar bort överflödiga fibrer från tygets yta och förhindrar att de fastnar på tyget. Vänd även möbelns sittkuddar för att fördela slitaget jämnare. Noppor och lösa fibrer kan också enkelt tas bort från tygets yta med en noppborttagare. Genom att avlägsna nopporna blir tyget snyggt, utan att skada tygets struktur.
Noppbildningen, d.v.s. pilling, bedöms på en skala från 1 till 5. Pilling-värdet som vi anger är efter 2000 slitningsvarv.
1-2 = rikligt med pilling
3 = en aning pilling
4-5 = noppar sig inte
Färgens ljusäkthet
Med färgens ljusäkthet menas hur väl tygets färg klarar av att utsättas för solljus. Trots att alla våra tyger är testade och vi endast har tyger med god ljusäkthet, bleker solen färgen på tygerna med tiden. Därför lönar det sig att skydda tygerna från direkt solljus. Bomullstyger bleknar lättare i solljus, medan konstfibertyger klarar solljuset bättre.
Färgens egenskaper för ljusfasthet mäts i ”grey scale”-skalan (1-5) eller i ”blue scale”-skalan (1-8). Med ”blue scale” kan man definiera graden för tyger vars ljusstyrka överstiger 5 (”grey scale”). Testen definierar hur mycket färgen förändras p.g.a. solljuset. Resultaten jämförs med blåskalan som består av åtta ulltyger som är färgade med blåa nyanser med olika ljusstyrka.
4 = grundkrav, färgens ljusfasthet är god
5-6 = färgens ljusfasthet är mycket god
6-8 = färgens ljusfasthet är extremt god (endast ”blue scale”) – passar för specialändamål.
Utomhus, i båtar, liksom i viss offentlig miljö, krävs det att tygerna har en mycket bra ljusäkthet (6-8). I vår kollektion finns specialtyger som uppfyller dessa krav.
Färgskillnader i tyger från olika stycken och färgbad är oundvikligt för alla textilier. Därför kan det hända att tygets färg skiljer sig en aning från färgkartan. Då man beklär en möbel måste man därför se till att allt tyg som används är från samma stycke eller från samma färgbad.
Krympning
Då tyget tvättas kan det krympa eller töja sig, beroende på dess egenskaper. Den mekaniska förändringen som sker i tvätten, tvättmedlets kvalitet, tvättemperaturen och torkningssättet, påverkar slutresultatet. Det är viktigt att alltid följa tvättrådet. Dessutom skall tyget alltid formas till sin rätta form då man hänger det för att torka. Lösa överdrag rekommenderar vi att klä på möbeln medan tyget fortfarande är aningen fuktigt.
Enligt allmän praxis anges inte krympning under 3% för inredningstextilier.
